Arcadas inträdesuppgift

Vi fick en skrivuppgift. Sökte till linjen Manus och Regi.

"I filmen Himmel över Berlin av Wim Wenders säger cirkusartisten Marion "Jag väntar utanför fotoautomaten och ut ur maskinen kommer det en bild på ett främmande ansikte. Tänk om en berättelse började så?!"

Skriv hela den berättelsen, som börjar med de orden.

Här kommer resultatet. En berättelse om att sjunka in i sig själv och sedan hitta ut.

Jag väntar utanför fotoautomaten och ut ur maskinen kommer det en bild på ett främmande ansikte. Tänk om en berättelse började så?!

Tänk om ansiktet vore kantigt, sargat, grått? Om ögonen vore matta, mörka och utan gnista. Om fotografiet vore suddigt och mörkt. Om jag såg rynkor vid ögonen och vid munnen. Om ansiktet vore präglat av sorg, ålder och lidande.

Hur länge skulle det då räcka för mig att inse att ansiktet är mitt eget? Hur lågt bakåt och hur långt in i mig själv skulle jag vara tvungen att se? 

Och när jag väl är där inne, i mitt eget mörker, vad skulle jag berätta? Vilken av berättelserna skulle jag välja att berätta för er? 

Skulle jag då våga välja den historia som verkligen är min egen?

Eller skulle jag riva sönder fotografiet och välja att istället tiga. Att istället inte berätta någonting alls?

Skulle jag förstå mina egna ögons vädjan om att blunda? Skulle jag förstå att det bästa inte hänt än.

Därför.

Veckan före premiären.

Okej. Jag erkänner.
Jag har slarvat med havtornsbären.
Till mitt försvar (eller något) har jag faktiskt slarvat med all frukost på siståne, och som alla borde veta är det till frukost man äter havtorn.
Hur som helst innebär det att jag nog egentligen inte har rätt att gnälla över att jag har känt mig så krasslig den här veckan. Är huvudet dumt får kroppen lida.

Istället för att äta C-vitamin har jag sovit alldeles för lite och vikarierat i skolan på förmiddagarna. Det betyder i praktiken att jag stiger upp klockan 7, jobbar nio timmar, springer till metron och till teaterövningarna.
Jag kan inte förstå att sådana dagar är vardag för folk. Efter en sådan dag är jag så förskräckligt utmattad och på dåligt humör på kvällarna, fast jag ofta har jätte roliga dagar när jag vikarierar. Det är bara det där med att stiga upp tidigt som aldrig riktigt varit min grej.

Jag har hunnit virka en hel del, lite småsaker på jobbet, en halsduk som jag sprättade upp och ett litet hemligt projekt. Floppen med halsduken (den blev för hård) dödade min virk-glädje lite. Jag hoppas den kommer tillbaka snart.

Teatern går riktigt bra fast det känns som att vi inte alls är klara för premiär. Det saknas ännu en del rekvisita, kläder, ljus och ljud grejer. Premiären är om en vecka. Hur ska det gå...
Förutom det som saknas börjar pjäsen kännas helt okej, jag var skeptisk i början, men nu börjar det nog arta sig. Den har många väldigt bra och roliga bitar. Det blir nog bra. Bara skådespelarna inte alla går och blir sjuka.

En annan speciell sak med den här veckan är att jag har fått en NY SLÄKTING! Jag var euforisk i flera dagar efter att jag fick veta att jag har fått en kusin-dotter!
Jag ser helt galet mycket fram emot att träffa henne.

Det var allt för nu. Skönt att skriva av sig lite. Godnatt världen.

Bild från pjäsen (Tenorens Dotter). Jag är hon med pipon.

På sistone.

Här lite foton på några av mina senaste virk.

Liten muffin med körsbär på som jag virkade på jobbet. Tyvärr skrev jag inte ner hur jag gjorde.

Handvärmare, första försöket. Jag blev inte nöjd och började från början.

Mumins huvud och öron. Mönstret är härifrån.

Kalas

Den här veckan har av någon anledning känts oändligt lång. Ändå har jag inte riktigt fått något gjort. Förutom några teaterövningar, ett biobesök och kalas på veckoslutet. Att skriva känns inte alls lika naturligt som det brukar. Det blir inga fina uttryck idag, jag är för degig i huvudet.
Igår var jag och firade min farmor på ett hotell i Kyrkslätt tillsammans med hela tjocka släkten. Jag åt en tre-rätters middag, deras escargots var väldigt goda. Mellan rätterna hann jag dessutom leka med min favorit unge nånsin, -min kusins son. Han var glad och livlig som vanligt, för honom är det också spännande tider, han ska nämligen få ett syskon om ett par veckor... Farmor och farfar var glada och pigga. Så pigga att de till och med orkade ta en runda i hotellets "nattklubb".
Idag började med hotellfrukost och fortsatt med långa teaterövningar.

Farmors 80-års kalas till ära virkade jag sex stycken glas-underlägg, här kommer mönstret och några bilder från veckoslutet.

varv 1 :Virka 6 luftmaskor, gör till en ring med en smygmaska.

 varv 2: Virka 20 stolpar i ringen. (Jag virkade 3 luftmaskor i början på varje varv som ersätter den första stolpen.)

Varv 3: (2 stolpar, 2 luftmaskor) x 10. 

Varv 4: 2 stolpar + 2 luftmaskor + 2 stlopar i varje luftmaskbåge på föregående varv. 

Varv 5. 7 stolpar i varje luftmaskbåge, 1 fm i hålen mellan varje stolpgrupp.

Tadaa!

Jag stärkte underläggen med en erikeeper/vatten blandning, det blev riktigt bra om jag får säga de själv!

Underlägg i orange, naturvitt och blått.

AV-teatern ska spela Tenorens Dotter. Ovan ser ni Jette tillsammans med Karlsson och Jansson som delar med sig av sin "sop-how"

Lillkillen i finkläder på upptäcktsfärd

Nu beundrar jag foton här, och funderar på kroppar och skönhet.

Glad Söndag.

Presenter

Feber

Eftersom jag är så ork-lös uppdaterar jag med en nyupptäckt virkblogg.

Här har ni en länk till min färskaste inspirations-källa!

Virknålen och Majskroken. Njut.