Huset

Jag, katterna och hunden Nanna är i föräldrarnas hus i Esborta. Igår hade jag inte internet, men här är vad jag skrev igår:

Spännande dag för både mig och katterna idag. Familjen ska iväg på skidsemester i morgon, så de behöver hundvakt en vecka framåt. Så jag tog med mig katter och allt till Esbo. Allt har gått bra, både hunden och katterna är så väldigt duktiga. Jag är trött och nöjd, jag har varit väldigt stressad över detta. Skönt att det går så här bra.
Nu blev det lite kort idag men jag återkommer med bildbevis i morgon.

Så, inte så mycket. Men jag skrev något.
Nu är hit påväg en älsklingsmänniska som jag inte träffat på länge, och senare några klasskompisar. Roligt. Typ.

Ärligt talat känns det inte så roligt just nu. Jag har sårat någon jag bryr mig om. Jag känner att det kanske skulle vara lättare att handskas med ångesten jag har nu hemma i Haga. Det här huset är så stort, känslorna fyller upp utrymmet som rök. Tung rök högt uppe i taket. Det luktar eld, det kväver mig. Det blir så stort.
Och huset. Här har jag vuxit upp. Här finns så mycket av min historia. Jag hör nästan ljuden. Fotsteg, fester, rop, morfar sitter i hörnet av soffan och ser upp i taket. Vi talar om hålen, akustikhålen. Det är ett vackert hus säger han.

Nu finns han inte längre. På väggarna hänger hans tavlor. Bredvid soffan står hans läderfåtölj. Där farfar satt förra julen. Nu finns inte han heller.

Ganska tungt just nu.

Julafton

Utan att gå för detaljerat in på saker och ting. Julen är förknippad med väldigt blandade känslor för min del. Allt mellan iver, trygghet, stress och ren och skär fruktan. 

Min bror var julgubbe, han var magnifik. Båda mina bröder är magnifika. Jag tycker så väldans mycket om min familj. Sådär att det blir alldeles varmt och svullet där hjärtat sitter. Fast det är komplicerat ibland. 

I år var speciell, för när vi drack den första snapsen till sillen skar det till i hjärtat riktigt ordentligt. Jag kunde direkt sätta fingret på vad det var. Det saknades en röst i "Hej Tomtegubbar". Jag försökte sjunga högre, så högt jag kunde faktiskt, men det hjälpte inte. Jag kunde inte överrösta tystnaden där farfars röst skulle vara. Vi kände det alla. Det blev bara en snapsvisa i år. 

Ibland när jag saknar honom kan jag känna att det är orättvist. Att det inte kan vara så här som det fungerar. Att allting plötsligt låter lite annorlunda. Att den platsen som alltid varit upptagen är tom. Att det inte längre står två namn på paketen... 

Och jag tänker tillbaka på förra julen när han satt där på sin plats. Jag minns det extra tydligt för han hade en virkad korg på huvudet som han hade bestämt att var en hatt. Han satt där och fyllde upp utrymmet bara. Utan att göra något väsen av sig. Han var trygg och stor och varm och stillsam. Fin. Så fantastiskt sympatiska ögon. Glad. Ett stort liv liksom. 

Jag brukar ibland ta en snaps och skåla med honom. Inte för honom utan med honom. För att hålla honom kvar nära.

Brorklok körde hem mig på natten. Det var stormigt och vi talade om kärlek och förhållanden och annat komplicerat. Så hjälptes vi åt att bära upp alla grejer till mig, jag fick det största paketet, NEJ, ursäkta Isra och Jockum fick det största paketet! Ett nytt klätterträd. Jag blev helt löjligt glad, kunde inte skaka av mig bilden i huvudet av pappa som går omkring och funderar och frågar och planerar för min skull. Jag var så entusiastisk att jag inte kunde låta bli att bygga upp det direkt när jag kom hem. Det blev en väldigt lång natt, trädet visade sig vara ett palats. Ordentligt högre än jag. Men det var värt det. När jag var klar satt jag på en stol mitt emot medan kattorna utforskade och myste och lekte och var fantastiska i sitt fantastiska palats, och bara glodde och log och tänkte på pappa. 

Jag är världens lyckligaste som får komma hem till två småkryp som behöver mig. Första julen med Isra och Jockum hemma som väntar på mig. Vem bryr sig om allt som är hemskt när dom finns med sina varma, mjuka, spinnande existenser. Inte jag åtminstone. Jag är okej. 

Fast jag är ensam ibland. Så sjukt ensam.

Kalas

Den här veckan har av någon anledning känts oändligt lång. Ändå har jag inte riktigt fått något gjort. Förutom några teaterövningar, ett biobesök och kalas på veckoslutet. Att skriva känns inte alls lika naturligt som det brukar. Det blir inga fina uttryck idag, jag är för degig i huvudet.
Igår var jag och firade min farmor på ett hotell i Kyrkslätt tillsammans med hela tjocka släkten. Jag åt en tre-rätters middag, deras escargots var väldigt goda. Mellan rätterna hann jag dessutom leka med min favorit unge nånsin, -min kusins son. Han var glad och livlig som vanligt, för honom är det också spännande tider, han ska nämligen få ett syskon om ett par veckor... Farmor och farfar var glada och pigga. Så pigga att de till och med orkade ta en runda i hotellets "nattklubb".
Idag började med hotellfrukost och fortsatt med långa teaterövningar.

Farmors 80-års kalas till ära virkade jag sex stycken glas-underlägg, här kommer mönstret och några bilder från veckoslutet.

varv 1 :Virka 6 luftmaskor, gör till en ring med en smygmaska.

 varv 2: Virka 20 stolpar i ringen. (Jag virkade 3 luftmaskor i början på varje varv som ersätter den första stolpen.)

Varv 3: (2 stolpar, 2 luftmaskor) x 10. 

Varv 4: 2 stolpar + 2 luftmaskor + 2 stlopar i varje luftmaskbåge på föregående varv. 

Varv 5. 7 stolpar i varje luftmaskbåge, 1 fm i hålen mellan varje stolpgrupp.

Tadaa!

Jag stärkte underläggen med en erikeeper/vatten blandning, det blev riktigt bra om jag får säga de själv!

Underlägg i orange, naturvitt och blått.

AV-teatern ska spela Tenorens Dotter. Ovan ser ni Jette tillsammans med Karlsson och Jansson som delar med sig av sin "sop-how"

Lillkillen i finkläder på upptäcktsfärd

Nu beundrar jag foton här, och funderar på kroppar och skönhet.

Glad Söndag.

December

Julgranen. Ängeln på bilden är mitt favorit-pynt.

Julpudel. Glad hund, nyklippt, redo för gäster.

Hos mamma och pappa med hunden och boken i sängen dagen före julafton.

Pepparkaksbak med kusinerna.

AV-teaterns övningar i en julpyntad festsal.

Nytt favorit-julpyssel med glittriga piprensare och hama-pärlor

Mina DIY-ljus. Det enda som behövs är ljusveke, burkar (former) och gamla ljusstumpar.

Jag märkte min tygsax med tejp för att sambon inte ens imisstag ska tro att han ska röra den.

Önskelista á la Lillebror

va har du önska dig i julklapp?

Int så mycke, ja önska hörlurar och en mus och en bok

vadå för bok?

Vilken som helst

lol

hudana böcker tycker du om?

Ja vet int???/?-?-?-€:9/!

men

öh

har du nån favoritbok?

Min matematik 1